bokstäver

ibland så tror jag på allvar att jag har en bokstavskombination.
mina vänner. älskade vänner med mer insikt i ämnet.
säger att det nog inte är så. trots allt.

& det spelar väl egentligen ingen roll.
om min hjärna är lite snabb.
& det är svårt att hålla fokus långa stunder.
jag behöver väl ingen stämpel på att det är så.
det skulle ju fortfarande vara som det är.

allting ska ha etiketter. hela tiden.
jag blir tokig på det här med att människor stoppas i fack.
både rent kliniskt.
& privat.
tjopp.
sån är du. punkt. 
in i betonglådan.
du kommer aldrig ut.
som att livet inte är en process.
& vi flyttar oss runt mellan facken som när vi som barn lekte hela havet stormar.

MEN.
ibland önskar jag att jag kunde ta ett piller som fick allting att lugna sig. 
när jag blir trött på mig själv.
som när jag känner mig som en obstinat tonåring mitt i möten.
inte så ball faktiskt.

möten. det enda jag inte gillar med mitt jobb.
det är så mycket prat på möten. om möten.
om varför vi har möten och vilka möten vi ska ha.
omikring. 
ineffektiviteten provocerar varenda rastlös cell i min kropp.
& jag verkar vara den enda som känner så....

ufo?

Teamates

asså.
jag inser att mycket är nyhetens behag nu men bare with me.
behag är ju behag.
sådant man ska passa på att njuta av. om ni frågar mig.

ännu en dag har passerat.
jag har fått lite grepp om ett av de häftiga team jag ingår i.
är något så väldigt inspirerad efter dagens team-konferens.
även om jag satt mest och lyssnade och hoppades att min svampiga hjärna skulle suga åt sig åtminståne något.
och så slår det mig.
vi är ju kollegor !!
jag är en del av detta.
lilla jag.
cool.

känner mig dock inte jätte-tuff as we speak.
trött som skalman efter att mat-och-sovklockan ringt.
fortfarande.
utan överdrift.

var på väg hem.
men vände och gick ner i gymmet.
inget träningspass att skryta med.
men det blev vad det blev.
och det räckte idag.

dagens hemgång.