Helg.

Ännu en fin helg på ön. 

Bara en massa mys i stearinljus-sken.

Och solsken. 

Hängt runt i världens vackraste stad med världens bästa tjejkompis. 

Stressa. 

 Pausa. 

Underbart! 

Jag älskar hösten. 

Jag älskar min ö. 

Dess litenhet är del av storheten. 

Det goda med det onda.

Saknaden är inte underbar. 

Men den är vacker. 

Hoppas ni haft det lika fint.

Heltidsjobb till veckan. 

2 veckor tills norrländskorna kommer. 

Hjärtat ler!

Islandpop

Hemma.

Jag testar att kalla det så nu.

Jag vill inte lämna ön.

Jag vill vara här.

Läka. Jag är lite trasig.

I hjärtat och i hjärnan.

Jag tror som ni vet inte på planer.

Finner dem begränsande.

Dags att bromsa.

Ska jag hinna från mörkret.

Behöver jag spara in energi.

Ta tag i att begränsa mig igen.

Jag är glad också.

Visst är det konstigt? 

wherever I lay my hat

is my home.
nej. det känns inte så.
självklart känns det som att mitt hem är här.
här där jag vet att det kommer snö till vintern.
där vi går på hockey på lördagarna.
där alla känner alla.
där mina livskamrater finns.
där allt just nu är nästan perfekt. 
å andra sidan känns det oftast bäst precis när något ska ta slut.
varför det är så kan jag inte svara på. men håller ni inte med?
lika stor som ångesten över att lämna livskamraterna så långt ifrån mig.
lika stor är längtan.
det är alltså väldigt kluvet nu.
(som jag skrev sist. de känslorna består.)
på ett bra sätt. egentligen.
därmed inte sagt att jag tvivlar.
det råder inga tvivel.

håller på att rodda med boende. jätteroligt!


kram på er.