söndag 25 augusti 2013

Löparn?

Yesgirl borde lära sig säga nej! 


Ren konditionsträning är ett lågprioriterat område i mitt liv.
Sen jag fick ont i knäet är det inte lika roligt. Och gymmet har alltid varit roligare om man behöver välja. 
Vilket man ibland behöver. 

Sponsrat lag till blodomloppet. 
En man kort. 
Klart Anna tackar ja när hon blir tillfrågad. 
Varför gör jag så? 
Jag vill inte springa.

Jag snackar förstånd med mig själv när det gäller realistiska krav.
Förväntningar.
Och de andra "uppmuntrar" med 
-"Man får ju gå".. 
Men det svart/vita är djupt rotat ännu när det gäller vissa saker.
Ska det va. Så ska de va.
Jag skulle aldrig gå....jag vill vinna! (på tal om realistiskt)

ställa uppkul grej, bla bla bla 
Blodomloppet liksom. Vem bryr sig? egentligen.
Tiden till start är hur som helst för kort för att göra några stora åtgärder på befintlig löpform.
Jag vet ju att jag kommer runt. 5K fixar man på vilja om det skulle vara så.
Det är bara att köra.

Jag är ingen tävlingsmänniska.
Förstår inte riktigt vad som väcktes i mig här....

Jag var iaf ut på tur i morse. 
För att känna på löpsteget.
Gick sådär....
Men. 
Acceptera. 
Mental träning - mental utveckling. 

Solsken och endorfiner tackar jag för.
Härlig morgon!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar