Livet

Varför människor gör som dom gör.

Oavsett om någon hör eller ser. 

Vem är man när man är ensam med sig själv?

Vem är man. 

Vem väljer man att vara.

I dagsljus och i skymundan. 

Vem vill man vara. 

För vem vill man vara. 

Ytligt. 

Eller rakt igenom. 

När kan man stå för sig själv och det man gör?

Ord kan krossa hjärtan. 

Själar. 

Som vill tro.

På att det i vuxen ålder finns människor som står för sig själva.

Även när de inte måste.

När ingen ser. 

När ingen hör. 

Förutom universum.

Ärlighet. 

Hur obehaglig en sanning än kan vara är den alltid vacker.

En lögn är alltid ett svek.

Och för mig brister det där.

Semestermode

Jag har klivit in i semestermode. 

Jag ska komma ner så långt i varv jag någonsin kan. 

Ta dagen som den kommer. 

Promenera långsamt. 

Andas långsamt. 

Äta långsamt. 

Träna semesterstyle. 

Utan tankar på prestation. 

Bara för att svettas andas vara. 

Det är min plan. 

Det är mycket jag vill hinna och tiden är kort. 

Semester = tid att ladda energi för ännu ett arbetsår, boosta för att orka ha ett härligt liv. 

Jag ska lata mig och njuta av det. 

Sen drar vi inte paralleller mellan att bli totalt förslappad, eller äta skit och dricka öl varje dag. 

Eller jooo kan hända det blir öl varje dag eller lite rosa, men ju DET gör ingenting. 

Gott för den själsliga hälsan utan att skada sen fysiska nämnvärt... 

Min grund är lagda och mitt liv balanserat året runt. 

Semester inbjuder bara till lite mer av det goda (som JAG njuter av) under en kortare period. 

Förneka er inget ty livet är kort, eller långt.... Lev starkt. 

Och njutbart. 

Vad gör DIG lycklig?

Hur samlar du kraft? 

När gav du dig tid att vila och växa laka och reflektera? Kropp och tanke. 

Semestermode.

Allting på ren vilja.

Det finns inga måsten.