vvg

utmana sina egna tankar.

inse saker om sig själv. 

orsaker och samband. 

se mönster. 

testa nya vägar. 

det är något provocerande och sorgligt som försvarar sina (enligt egen utsago) mindre bra sidor med. 

sån är jag. eller. jag bara är sån. 

punkt. 

acceptera. 

ja jo visst. 

frågan är om man då menar att man vill vara sån? 

en sån som kanske blir arg för vissa saker. 

eller beter sig på ett visst sätt. 

i givna situationer. 

frågar man sig aldrig varför man blivit sådan?

eller om man skulle kunna vara på något annat sätt?

förändring kräver jobb. 

visst. det kan ju vara enklare att bara förvänta sig att allt ska vara som det alltid varit. 

bekvämt att intala sig att det ligger bortom den egna kontrollen.

vissa saker vi jobbar på lyckas vi inte skola bort. 

det är väl så att hur mycket vi kan förändra våra egenskaper beror på våra genetiska förutsättningar. 

vi kanske inte kan gå från svart till vitt.

 men vi kanske kan vandra en bit på gråskalan. 

mycket tankar på sådant nu.

människors ovilja att ta ansvar för sig själv och varandra för den delen. 

jag blir provocerad av mycket. 

idag mest ord: perfekt. bra. dåligt. klok. duktig. 

alla. ja i princip alla vårdgivare här använder ordet klok i beskrivningar av människor.

jag är livrädd att smittas av detta. ni vet hur man snappar upp...... 

subjektiva bedömningar. 

hur tar man sig rätten att avgöra sånt. 

klok. inte klok. bra beteende eller dåligt beteende. 

döma eller dömas.

funderar i min tur mycket på varför jag blir provocerad. 

vad tror ni? psykologisera mig gärna.

ni vet att jag har en rastlöshet att jobba med. 

en sådan som förmodligen aldrig helt kommer skifta färg. 

men den byter nyans ibland. 

jag ignorerar den inte. och accepterar den heller inte i sin råa form. 

monday

jag har ändrat nån inställning.

det kanske går kommentera nu. 

om man skulle vilja. 

för kännedom. 

går det fortfarande inte så. oh well!

så intresserad är jag inte.

monolog är min grej. 

och från det till 

min måndag. 

på tal om monolog......

eh.

jag gick in i en vägg. 

skämde ut mig. 

det var friskis-gympans fel. 

kunde inte slita blicken. 

you had to be there.

men jag får bjuda på det. 

ta mitt straff.

karma har humor ser ni.

nu ska jag se heart of dixie. 

fia har skickat mig s 1&2. (bland annat)

jag gillar den. kan slappna av och bara glo. 

hon kan hon min fia. 

happy monday.

Vårvintern

Jag kunde låssas en stund att det var lika fint som i Norrlandet
Tills jag utsatte mig för ett Instagram besudlat med bilder på längdskidåkning
Snöskotrar på fruset vatten
Korvar över öppen eld....

Det är ju fint här ändå.
Visst kanske gräset är grönare på gården bredvid, men duger inte gräset på din tomt?
Faktiskt.

Det är söndag.
Veckans jobbigaste dag för mig.
Om än jag prövar att vira hjärnan runt dem på nya sätt.

Ibland går det fint och jag njuter sådär på riktigt ända in i märgen.
Söndagar som idag går det lite sämre......
Och ändå är det inte alls så tokigt.
I det större perspektivet.

Allt är relativt.
Det kan vara så mycket värre.

Mitt sämsta ligger flera ljusår tillbaka i tid.
Jag minns det.
Referenspunkt.
Det är synd att klaga.
Synd.

Öppna dina ögon och se dig omkring.
Är du verkligen så fattig som du tror?

Ö-kärlek ❤

Marknadsföring

Kommer ni ihåg min härliga granne.
Hon med det fantastiska håret.
Vi har pratat om att åka till hennes stuga på norra Gotland snart.
Var över till henne för en stund sen och vi surrade lite om ditt och datt.
När stugan i fråga åter kom på tal.
Ny info innefattar fladdermöss.
Och läskiga gubbar utanför fönstren.
Peppen bara växer!
Eller....?
Eh.

Att det finns möss och annat oknytt på landet det har jag tvingats acceptera hela min uppväxt.
Men om oknyttet dessutom har vingar och attackerar på natten vet jag inte om jag vill vara med längre.
Jesus.

jag hamnar i många sammanhang
men nya människor
individer
och grupper.

jag observerar
analyserar funderar
beteenden och företeelser
egna och andras

jag är som ni vet sedan tidigare
också en jävel på att vrida mig själv ur led för att alla ska vara 'nöjda'
eller kanske för att jag tror att dem annars blir missnöjda 
(vilket förmodligen är en helt fri fantasi även om jag aldrig aktivt tänker så. men inaktivt vad det verkar)
är alla nöjda är anna nöjd.
eller?

det är oftast inget besvär detta vridande
och lika ofta sker det helt omedvetet
lite som en irriterande reflex 

man kan låtsas att
omtänksamheten, hjälpsamheten, samarbetsviljan 
bara är positivt. det gör folk gärna
det låter som fina ord
men det är fel
för mycket av ingenting är bra

om man tänker på det lite logiskt och resonabelt
inser man flera saker:

vissa människor vill inte bli nöjda
vissa människor förväntar sig saker av andra 
som dem aldrig skulle förvänta sig av sig själva
medan vissa förväntar sig bra mycket mer av sig själva 
än dem någonsin skulle begära av andra
man är heller inte så jäkla inflytesrik och betydelsefull
att man kan få flera världar att gå under
bara genom att inte vara tillgänglig exakt hela tiden


jag må alltså kliva av den höga häst jag inte visste att jag red på
för att inte rida in i några murade väggar ni vet

hur roligt det än är
så är det farligt
jag har gapat över mycket förr
det är svårt att lära sig
när man har kul. säg inte nä säg jääää!
det vore såklart lättare om det var trist.

men.
folk kan börja ta beteendet förgivet
här skall ingen tas för givet!

bättring

jao.
mår mycket bättre.
lite snor kan jag leva med.
tror jag ska besöka gymmet idag faktiskt.
smyga igång lite.
träffa lite folk och känna peppen växa.

vilka skillnader den fysiska hälsan gör för den mentala.
igår var jag jävulskt grinig.
uttråkad. rastlös.
tillvaron var en katastrof.
jag ville skita i hela den här processen.
packa ihop och åka hem till norrlandet och mina livskamrater.

jag saknar er hela tiden.
men jag kan leva med det för det mesta.
jag vet varför jag är här. 
jag har det bra.
och det blir dessutom bättre med tid.
men i trötthet och ensamhet är det lätt att halka.
in i att känna att det är orättvist. (life is life! herregud...)
att inte få kombinera det man vill göra med platsen man vill vara.

men!
idag är jag glad. 
igen.
har dammsugat och varit ute en sväng.
allting kommer bli bra.

härligast! big love.

nog

nu vill jag inte vara förkyld mer.
jag känner mig grå.
ful.
slapp.
gammal.
obekväm.
uttråkad.
trött.

roar mig med att läsa kommentarsfältet på jonas coltings blogg.
inlägget angående att dietister borde skämmas. 
(flödar omkring på fb om ni inte sett det)

spännande med människor som kastar sten i glashus.
han kanske bara gillar tinder-regn?

vem som är minst "ödmjuk" och mest etsad i sin övertygelse om att ha "en enda sanning", colting eller dem här illvilliga dietisterna kan man fundera på.....

det finns mycket intressant där bland dem 300 kommentarerna. 
beteenden. 
kryddade eller okryddade egna utsagor. (vem vet?)
teorier. påhopp. klappar på ryggar..

och så anhängarna. fansen. 
vilka är dessa människor? 
har de själv läst några studier någonsin? 
granskat dem kritiskt? 
träffat en dietist? 
eller tycker dem bara att jonas är cool och köper allt han säger? 
är det kanske så befriande att definiera sig med en grupp att man hämningslöst sluter upp och  kastar dynga på en hel yrkeskår?
eller har alla faktiskt negativ erfarenhet? 
jag blir så nyfiken.

finns mycket att säga.
men jag är som sagt trött och förkyld.

men har jag inte skrivit om det förr?
att fler än en väg leder till rom? 
att jorden inte är platt. 
imorgon kanske den är fyrkantig?
& att råd som inte efterlevs självklart är helt effektlösa oavsett vilka råd det är? 

individualiserat, förändringsfokuserat, resultatinriktiat, evidensbaserat, och person-centrerat. 
det är så vi jobbar. i slutändan är det alltid upp till individen. 
sen kan man bemöta allt med "det tror jag inte på". det tycker jag är roligt. 
eftersom att alla har rätt att tro precis vad dom vill. 
när några dietister där bland kommentarerna försöker redogöra för det faktiska läget. 

visst får jag en bild av hur den här mannen tror att vi jobbar. 
det är dock lite oklart vilka (massor?) felbehandlade människor han pratar om. 
vilka dietister han sett arbeta. 
vilka kurser på dagens dietistutbildningar han tittat på.
eller så. 
det är däremot tveklöst så att han har missförstått något.

dessutom verkar han mest arg. 
för ilskans egna värdes skull.
känslan är att det där inlägget handlar om helt andra saker än det utger sig för att göra. 
skickligt säljande. det blir lite synd om dem som köper sådana grisar i säckar. 
. 
det finns inom alla yrkeskategorier fel personer på fel plats.
men att dra alla över en kam. 
debatt är väldigt roligt. 
i ordets rätta bemärkelse. 
tråkig attityd är tråkigt. 

detta är dagens tidning. 

hur många har i själva verket träffat en dietist? 

vem ger kostråd i vård och omsorg och vilken kompetens har dem?

Alla Hjärtans dag

jag är inte emot alla hjärtans dag.
jag har bara aldrig lärt mig att uppskatta blommor och choklad.
sådär sockersött och påklistrat.
kärlek är min religion. 
visst ska vi sprida och fira den varje dag.
men en hel dag vigd åt att fira denna fantastiska sak är väl inte så tokigt?
kräma på lite extra bara.

kärlek är svårt att överdosera.
socker däremot......

och i motsats till feta tisdagar.
kladdkakedagar.
(som om vi bortser från jag personligen tycker att semlor är obehagligt, säkert kan vara trevligt) 
borde samhället utnyttja valentindagen till att faktiskt få oss, invånarna i världen, att tänka på våra hjärtans hälsa.
blodpumparna i vår kropp.
hur sköter vi om dem?
hur ska vi göra för att få dem att slå i takt med objekten för vår kärleks, så länge som möjligt?

tänk vilka jippon träningscenter, restauranger, kommuner, skolor, hälso- och sjukvård skulle kunna ha under banderollen:
alla hjärtans dag. 
utan gelegodis.
lopp. föreläsningar. blodtryckskontroller. frågesporter. tävlingar. hjärtvänliga luncher, projektarbeten, temadagar.
vad sjutton som helst!
egentligen.

Rapport

Från frukostbordet
Trots vila
Slakare än tidigare

Känner att min tes stärks här
Förkylning ska aktivt motas i grind!!

Nu är det iofs kört
Den har slagit sina klor för djupt i mig för sådant.....

pojkarna i mitt liv

låt mig ge er några ord

 hans raspiga röst 

som sirap för ett innanmäte. 

mitt konstanta sällskap.

sedan en tid. 

' jag vet du lever mitt i bland.fast mitt i ingenstans.

mitt i allt det där, du försöker ge ett namn

jag vet du odlar vingar.för din hud har blitt för trång 

jag vet att du försöker flyga bort nånstans med dom 

en del plockar vingar, från änglar som de mött.

en del plockar sina, från insekter som dött. ' 

färgerna. djupet. 

jag är kär. 

lyckligt olyckligt kär.

 i en själ.  

som ett flämtande norrsken i mitt bröst.

fy fan vad lycklig man blir.

egentligen.

som motpol mot allt som sociala medier
klädföretag
och löpsedlar pysslar med.

själ.