tjejfest

jag är lite av en yes-girl. som ni kanske vet.
tanken var att det skulle vara något positivt.
det har det inte alltid varit kan vi väl konstatera när vi tittar i backspegeln.
från början handlade det om att utforska okända vatten.
inte säga nej till något man eg inte vet något om.

try everything once. hur ska man annars veta?
det löser sig. det har det alltid gjort hittills. på ett eller annat sätt.
går det så går det. om inte blir det alltid något.
vad är det värsta som kan hända, och hur farligt är det? alltid lär man sig något.

äventyr och katastrofer har avlöst varandra.
farhågor har bekräftats och förkastats. på gott och ont.
men om vi tittar på mig idag så har det löst sig.
jag vill inte leva ett fegt liv.
jag vill inte ha tråkigt.
och jag vill inte begränsas av förutfattade meningar.

även om jag vill ha lugn och ro.
det ena utesluter inte det andra.

well.
nu säger jag av vana 'ja' lite för ofta.
och 'nej' lite för sällan. .
för man bör sätta gränser också.
så jag har ägnat mig åt att modifiera.
balansera ut.

hur som helst.....
så ska jag på någon form av tjejfest ikväll.
min hjärna är helt inne på hockeyspåret.
och 'tjejfester'...hmmm.
som newgirl gäller det att vara med.
det blir säkert roligt.
om inte kan man faktiskt gå hem ....
ser ni?
enkelt.

Little wiskey girl

Jag var bjuden på min första riktiga fest här på ön igår.
Fantastiskt trevligt.
Jag älskar att gå ut i perioder.
Vimmlet. Ljusen. Dunket.
Lika rusig och lycklig som jag kan känna mig efter 37 backintervaller.
Lika levande kan jag känna mig mitt i okända nätter.
På ett annat sätt.
Rysk roulette.
Jag drivs av nyfikenheten och där går rastlösheten hand i hand.
Förmodligen ett stört beteende.

Svart och vitt.
Två färger, men bara en i taget.
Och balansen dem emellan.

Hon som längtat efter trygghet och rutin hela sitt vuxna liv men aldrig kunnat hantera det.

Här kan jag ju inte bo sa jag häromdagen.
-Redan? sa han ...alltid påväg bort.
Fast jag uppfattar det inte så.
Jag VILL ju hitta hem. (det är dit jag är påväg)
Men aldrig sitta fast.

Idag har jag ont i halsen.
Låg på lur redan igår.

Jag längtar hem. Och när jag säger hem nu, menar jag Norrland.
Där mitt hjärta är.
Som typ de flesta söndagar....
Det går över.