Oavsett om någon hör eller ser.
Vem är man när man är ensam med sig själv?
Vem är man.
Vem väljer man att vara.
I dagsljus och i skymundan.
Vem vill man vara.
För vem vill man vara.
Ytligt.
Eller rakt igenom.
När kan man stå för sig själv och det man gör?
Ord kan krossa hjärtan.
Själar.
Som vill tro.
På att det i vuxen ålder finns människor som står för sig själva.
Även när de inte måste.
När ingen ser.
När ingen hör.
Förutom universum.
Ärlighet.
Hur obehaglig en sanning än kan vara är den alltid vacker.
En lögn är alltid ett svek.
Och för mig brister det där.
